Jangmi

Just nu sitter jag och försöker komma på något bra med tyfonsöndag. Det går inte så bra. Det är ganska tråkigt att sitta "fast" inomhus en hel dag. Tyfonen Jangmi har kommit över Taiwan. Och Jangmi är inte bara en tyfon utan en supertyfon.

Tittar man ut genom fönstret nu ser man... egentligen inte så mycket. Regnet väller ner, upp, fram och tillbaka. Det verkar komma lika mycket vatten från sidorna som uppifrån. Vinden viner så att fönster och dörrar skakar och med lagom jämna mellanrum går strömmen. Tvätten som hänger på vår tvättbalkong (som förutom några få lufthål är inglasad) och som vi borde tagit in när den var nästan torr i morse, är genomblöt igen.

På Taiwans centrala väderbyrås hemsida meddelar de att vindstyrkan ligger runt 50 m/s med 63 m/s i byarna. På bilden nedan ser ni hur det såg ut över Taiwan kl. 17 idag. Det kanske är lite svårt att lokalisera just Taiwan, men det ligger i princip under den stora molnmassan öster om Kina. Sedan midnatt har det regnat ungefär 300 mm i Taipei.


Vi vet inte hur länge Jangmi ska hänga över Taiwan. Vi väntar med spänning på att höra om Ch kommer att få typhoon holiday imorgon eller inte.

Nu hände det förresten något spännande! En man i fotsida gul regnrock har precis gått ut på taket på huset nedanför oss. Regnrocken ser ut att fungera som ett utmärkt vindfång och han verkar ha lite problem att stå när han inspekterar taket. Kanske inte känns som det klokaste att stå där just nu... Men det var ju omtänksamt mot oss som fick något att titta på ett tag.

Nu ska jag gå och byta mina tyfonsöndagskläder mot något mer respektabelt. Det är dags för oss att leka taiwaneser, trotsa tyfonen och gå ut på middag.

Service i servicelägenhet

Vår lägenhet är en sk servicelägenhet. För mig låter det som ett finare ord för seniorboende, vårdhem eller ålderdomshem. Men de flesta som bor här är både för unga och för friska för sådana hem.

Servicen uttrycker sig i sådant som att vi det senaste året inte bytt en glödlampa själva, postat ett brev, lämna eller hämta Ch's skjortor på tvätten eller behövt rensa blockerade avlopp.

Och igår gick vår diskmaskin sönder. Jag rapporterade det i flont desk (jo, det skrivs front desk, men eftersom vi är i Taiwan uttalas det flont desk) när jag kom hem på eftermiddagen och fem minuter senare kom engineering. (Som väl mer korrekt är en engineer, eller kanske en händig vaktmästare på svenska. Men återigen, vi är i Taiwan och då säger vi engineering.) Han konstaterade att timern var sönder och att det krävdes en external engineering för att lösa problemet. Jag såg framför mig hur vi skulle behöva stå och handdiska hela helgen. Men så glömde jag att vi inte var i Sverige.
I morse ringde flont desk för att höra om dish washer engineering kunde komma mellan 12 och 1. Jag hade planerat lunch ute, så om de kunde komma utan att vi var hemma så var det OK.
När jag kom hem fanns det inte ett spår av att någon varit här. Jag blev lite besviken och tänkte att jag haft för höga förhoppningar. Men så fick jag höra från flont desk att visst har de varit här och att diskmaskinen funkar igen.

Jag tycker nog att servicelägenhet låter ganska bra när jag tänker efter.

Full moon festival & Sinlaku

På söndag är det Full moon festival här i Taiwan. Eller Mid-autumn festival som det också kallas ibland (och med en temperatur runt de 30 känns det som ett verkligt logiskt namn för en svensk). Den infaller på 15.e dagen av åttonde mån-månaden, då månen anses vara som klarast och fullast. Från början var det en skördefest, numer firar man fullmånen och umgås med familj och vänner, grillar, dricker te och äter moon cakes.

Vi smakade moon cakes förra året. Och önskar att vi inte hade gjort det. Tänk er torr, riktigt torr, och tung smördeg med torkat kött inuti. Eller något som smakade och såg ut som torkat kött. Jag förstår att man måste dricka te till. Det finns förstås många olika sorters moon cake, men efter att ha smakat tre-fyra olika sorter som gav ungefär samma smakupplevelse, känner jag mig nöjd.

I år är dock Full moon festival hotad av tyfonen Sinlaku. Den når troligtvis norra Taiwan imorgon förmiddag. Den rör sig tydligen väldigt långsam och därför är dens väg svår att förutspå. Men nu är den så pass nära att den inte lär missa oss och vinden och regnet utanför tyder på att något är på väg. Dessutom ska Sinlaku vara en kraftig en. Typiskt att det ska drabba en helg. Och denna helgen dessutom. En taiwanesisk tjej tyckte det var jättetrist att de inte skulle kunna grilla eller se fullmånen.

Vi har precis fått veta att kräftskivan som ska ordnas för oss svenskar i morgon riskerar att bli inställd. Det vill jag kalla trist!

Naturkatastrofer

Denna veckan har det varit två jordbävningar. Det är de första jordbävningar jag har upplevt. Eller, det var visst jordbävning i San Diego när vi var på konferens där 2005, men den kände jag inte. Eller så trodde jag bara att det var Anna som vände sig i sängen vi delade. Så den räknas inte riktigt. Jag har alltid funderat på hur en jordbävning känns och om jag skulle förstå vad det var när jag kände en.
Det gjorde jag.
Skrivbordet brukar ju inte riktigt röra sig i sidled när man sitter helt stilla och inte soffan heller för den delen. Dessa var tack och lov inte så stora (eller, den första mätte 6,1 på richterskalan men skedde en bra bit ut till havs så den kändes inte så starkt här i Taipei), men det är ju annars ett hot vi lever under här och något vi hoppas slippa uppleva.

Jag pratade med en taiwanesiska idag om bl a jordbävningar och tyfoner och Sverige. Hon var riktigt rädd för jordbävningar, och framför allt att det ska komma en stor. Tyfoner blir man ju varnad för innan de kommer och kan förbereda sig.
Hon undrade om vi hade mycket snöstormar i Sverige.
Njäe, inte där jag kommer ifrån i alla fall. Visst har vi stormar ibland, men det är ju ingenting jämfört med vad de har här i Taiwan. Stormen Gudrun framstår som en lätt bris jämfört med deras tyfoner.
Nähä, so what threats do you have?
Jaaaa, det har ju varit nå'n översvämning och så, fast vi har kanske inte direkt något återkommande. Om man nu inte räknar hotet att det inte blir någon sommar i år.
Oooh, lucky you. You must feel very safe.

Ja, fast vi uppskattar det säkert inte tillräckligt.

Terrakottaarmén - Xian

Ju mer jag tänker på det, destu galnare framstår Kinas gamla kejsare.

Eller vad sägs om att bygga upp en armé på en 7000 soldater i naturlig storlek med hästar och vagnar i terrakotta för att vakta din grav. Inte en av soldaterna är den andre lik. Ansiktsuttryck, klädsel, hållning skiljer sig mellan de olika soldaterna. Och sen när alla är färdiga och uppställda i krigsformation, döljer du allt under tak och jord för att begravas i 2000 år.

Förbjudna staden - Peking

The Great Wall

Bergssidorna var så branta att man undrar vem som skulle få för sig att bestiga dem. Och där på toppen fick de kinesiska härskarna för sig att bygga en mur. Tur för dem att de slapp bygga den själv.