11 september 2008

Naturkatastrofer

Denna veckan har det varit två jordbävningar. Det är de första jordbävningar jag har upplevt. Eller, det var visst jordbävning i San Diego när vi var på konferens där 2005, men den kände jag inte. Eller så trodde jag bara att det var Anna som vände sig i sängen vi delade. Så den räknas inte riktigt. Jag har alltid funderat på hur en jordbävning känns och om jag skulle förstå vad det var när jag kände en.
Det gjorde jag.
Skrivbordet brukar ju inte riktigt röra sig i sidled när man sitter helt stilla och inte soffan heller för den delen. Dessa var tack och lov inte så stora (eller, den första mätte 6,1 på richterskalan men skedde en bra bit ut till havs så den kändes inte så starkt här i Taipei), men det är ju annars ett hot vi lever under här och något vi hoppas slippa uppleva.

Jag pratade med en taiwanesiska idag om bl a jordbävningar och tyfoner och Sverige. Hon var riktigt rädd för jordbävningar, och framför allt att det ska komma en stor. Tyfoner blir man ju varnad för innan de kommer och kan förbereda sig.
Hon undrade om vi hade mycket snöstormar i Sverige.
Njäe, inte där jag kommer ifrån i alla fall. Visst har vi stormar ibland, men det är ju ingenting jämfört med vad de har här i Taiwan. Stormen Gudrun framstår som en lätt bris jämfört med deras tyfoner.
Nähä, so what threats do you have?
Jaaaa, det har ju varit nå'n översvämning och så, fast vi har kanske inte direkt något återkommande. Om man nu inte räknar hotet att det inte blir någon sommar i år.
Oooh, lucky you. You must feel very safe.

Ja, fast vi uppskattar det säkert inte tillräckligt.

Inga kommentarer: