Nu har jag varit med om
ännu en sådan där sak som jag funderar på om det
bara händer i Taiwan. Jag har traditionsenligt såhär på fredagsmorgonen varit och handlat på Jason, en av få butiker som säljer god skinka till våra helgfrukostar. I delikatessdisken står alltid samma tjej och vid det här laget vet hon vad jag vill ha och frågar numer
the same så fort hon ser mig. De senaste veckorna har jag även köpt salami och det har hon också full koll på och undrar bara
and today, which salami?Nej, även om det är väldigt trevligt så är det inte det som var så unikt. Med full varukorg tar jag mig till kassan, asar upp korgen på bänken och får som vanligt kassarna packade medan jag väntar. Jag var lite mallig för idag hade jag kommit ihåg kupongerna som ger lite rabatt per 1000 NTdollar jag handlat för, så när summa landade på 3000 nåt NTdollar räckte jag alltså fram tre kuponger.
Och nu börjar det häftiga: expiditen som inte kan mer engelska än
sorry försöker förklara något, jag fattar det som typ att kupongerna inte funkar idag och vill ha tillbaka dem för att använda dem en annan gång. Men nej, hon kallar till sig sin överordnade som kan lite engelska och som säger
sorry och förklarar att man måste dra kupongerna för varje tusen NTdollar man handlar för, man kan inte dra tre för tre tusen. OK, fint tycker jag, dra en för den sista tusen nu då och så sparar jag de andra till nästa gång. Men nej, det hinner jag inte säga förrän de två damerna säger
sorry och packar ur mina påsar och drar av varje vara. När de kommer ner till 1000 NTdollar slutar de och drar en kupong, slår in varorna igen och när de kommer till 2000 NTdollar drar de en andra kupong och så slår de in de sista varorna och drar den sista kupongen. Och medan jag sedan betalar till den ena tar den andra mina kassar och lastar dem på vagnen.
Allt medan bägger ber om ursäkt för missförståndet.