31 juli 2009

Ju Ming museum

Ju Ming museum visar verk av den taiwanesiske skulptören Ju Ming. Skulpturer i rostfritt stål, brons eller trä i mer eller mindre igenkännliga former är utspridda i en park med vacker utsikt över bergen och havet. Kända vetenskapsmän, anonyma stålfigurer, tai chi positioner men mest militärer pryder gångar, bänkar och gräsmattor.

26 juli 2009

Chiang Kai-Shek memorial

Chiang Kai-Shek Memorial Hall, eller National Taiwan Democracy Hall (jag har inte riktigt koll på vad det officiella namnet är just nu), är ett vackert och ståtligt monument i centrala Taipei. Uppför 89 trappsteg finns en enorm bornsstaty av den forne presidenten som flankeras av honnörsvakter. Vaktombytet var heltimme är en imponerande uppvisning i marsch med höga knän och kast med snurrande gevär.

Namnet på monumentet och även honnörsvakten är i allra högst grad omtvistade ämnen. Orsaken är Chiang Kai-Shek. Han anses antingen ha varit bra för Taiwan, eller det värsta som hänt det.

Chiang Kai-Shek hörde till dem som störtade kejsaren i Kina 1911 och installerade Republiken Kina. Han blev så småningom ledare för KMT, nationalistpartiet, som då styrde landet och som senare skulle slåss om makten mot Mao Zedong och kommunisterna.
1945, när Japan förlorat andra världskriget, blev Chiang Kai-Shek, såsom ledare för Kina, även ledare för Taiwan som då lämnades tillbaka efter 50 år under japansk ockupation. Det japanska styret hade varit hårt, men det hade lagt grunden till ett välmående samhälle, byggt skolor åt taiwaneserna och förbättrat infrastrukturen. Många taiwanesiska män hade stridit vid japanernas sida under andra världskriget, vissa även i Fastlandskina. Kontrasten mellan taiwaneserna och de anländande kinesiska soldaterna var stor. Kineserna var outbildade, fattiga, oartiga, slitna och korrumperade och de såg taiwaneserna som japanska sympatisörer och behandlade dem som ett besegrat folk. När Chiang Kai-Shek och KMT insåg att Fastlandskina var förlorat, flydde de, över 2 miljoner personer, till Taiwan och installerade Republiken Kina på ön. Snabbt fylldes alla viktiga positioner i samhället av Fastlandskineser och det enda tillåtna språket var mandarin. Taiwanesiska meningsmotståndare, kommunister, kulturella eller andra som av Chiang Kai-Shek ansågs fels, fängslades eller avrättades utan rättegång. Den vita terrorn och krigslagar höll Taiwan i ett järngrepp till slutet av 80-talet.
De första 15 åren i Taiwan kunde Chiang Kai-Shek inte släppa tanken att återta Fastlandskina. Så småningom insåg han dock att chanserna för detta var närmast obefintliga och började istället rikta blickarna inåt, mot det land han flyttat till. Under 60- och 70-talen utvecklades Taiwan till en välutvecklad industriell stat med god ekonomi och blev en av de asiatiska tigrarna.
Chiang Kai-Shek dog 1975 och efterföljdes av sin son på presidentposten.
Inte förrän 1996 hölls de första demokratiska valen i Taiwan.

22 juli 2009

Taiwanes-engelska

Igår kväll när jag duschade stod jag plötsligt med vattenblandaren i handen och ut ur väggen stod en jämn stråle vatten. Vi ringde efter engineering som inte kunde göra mer än få stopp på vattenstrålen pga den sena timmen, men lovade att återkomma och fixa blandaren på morgonen (idag alltså). Och när jag kom hem från att ha lämnat K på skolan, var de redan i full gång med vad som lät som nedmonteringen av hela vårt badrum. Jag fick instruktioner att "you can't use water before three hours", så jag bunkrade upp lite så att jag hade och funderade inte mer på det.

Men nu när det gått 1½ timme sedan engineering installerat färdigt den nya blandaren, städat bort allt kakeldamm efter sig och lämnat lägenheten funderar jag lite på varför jag inte får lov att använda vatten förrän klockan tre. Det är om 2½ timme. Eller missförstod jag instruktionen och vad de sa var att jag inte kunde använda vatten under de tre timmar de höll på?

Åååh! Efter snart två år i landet förstår jag tydligen fortfarande inte taiwanes-engelska. Suck!

19 juli 2009

Jordbävning

Häromnatten vaknade vi av att sängen, nej hela rummet skakade. Det visade sig vara en jordbävning som mätte 6,3 på Richterskalan med epicentrum ca 130 km sydöst om Taipei. Inga personer skadades, och inga skador på byggnader eller infrasruktur rapporterades. Och det känns i alla fall lite uppseendeväckande när man jämför med skalvet i Skåne i december. Det mätte 4,3 och orsakade en del sprickor i hus som vid första anblicken ser mer stabila och rejäla ut än de utanför vårt fönster. Men skenet bedrar visst!

De är ju betydligt vanare, och mer förberedda för jordbävningar här i Taiwan och husen är förstås byggda därefter. De senaste åren har det inträffat minst två jordbävning som mätt över 6,0 på Richterskalan varje år, år 2002 var det så många som sex stycken. Den värsta inträffade den 21 september 1999. Den mätte 7,3 och ödelade stora delar av centrala Taiwan och tog över 2000 liv.

Vi har varit ganska befriade från jordbävningar under vår tid här, det har bara varit några få mindre skalv. Men de som varit med ett tag har börjat prata om att det var länge sedan det var något nu. Att jordskorpan måste få skaka av sig för att bli av med spänningar som kan bygga upp något riktigt stort när det släpps lös. Jag hoppas att skalvet häromnatten släppte loss tillräckligt för att det inte ska bli något värre.

15 juli 2009

Tomater

Frukten här i Taiwan är i en klass för sig! Här finns mängder av mer eller mindre exotiska frukter, mer eller mindre goda.

En stor favorit är en som vi i Sverige inte direkt letar efter i fruktdisken. Tomaterna, den lilla ovala varianten, är helt himmelskt god! Vi köper den i lösvikt på marknaden och den varma söta smaken av perfekta solmogna tomater är svårslagen!

9 juli 2009

Parken

På andra sidan gatan från vårt hus ligger Parken. Eller mer korrekt Tienmou Sport Park. Det är ett område som inte har mycket gemensamt med vad vi kallar park hemma i Sverige, träden är i minoritet. Istället finns stora gräsplaner, en löpbana, en inlinesbana, tennisbanor och basketplaner, stora gräsytor och dammar med fiskar och sköldpaddor i. Men framförallt finns där lekparker, klätterställningar och rutschbanor i olika svårighetsgrad, gungor och gungbräda, en mini-klättervägg och en gigantisk sandlåda.

Vi, K och jag (och numer också L), hänger i parken i snitt två timmar varje eftermiddag på väg hem från skolan. Det enda som hindrar oss är när det regnar som det bara kan regna i Taiwan.

Häromveckan var dock sandlådan stängd. Då stod två män och rengjorde sanden, skyfflade upp den i en stor mekanisk sil och sopade sedan tillbaka den fina sanden i sandlådan. Ännu en sådan där service-grej som taiwaneserna tillhandahåller

3 juli 2009

Inte som i Sverige

Den äldsta invånaren i Taipeis län är död. Hon blev 110 år gammal. Tills för 3-4 år sedan var hon grönsaksodlare. Fru Hsiao hade tre söner och två döttrar, alla fem är fortfarande i livet. Hon bodde hemma hos sin näst äldste son som i sin tur är över 80 år gammal.

Men här kommer det riktigt häftiga:
Fru Hsiao efterlämnar ättlingar i sex (6!) generationer, oc de uppgår i ett nätt litet antal av över 240 personer!

Tänk er de släktmiddagarna!